Begränsning av "hereditärt friförklarad"

18 mar 2021SKKs avelskommitté har beslutat att begränsa det antal generationer i vilka en hund kan påföras beteckningen "hereditärt friförklarad" till tre. Därefter måste det aktuella avelsdjuret, eller valpkullen, DNA-testas på nytt.

Avelskommitténs ställningstagande om beteckningen "hereditärt friförklarad" baseras på den ökade omfattningen av DNA-tester samt det faktum att en del av hundarna med beteckningen i SKKs databas baseras på resultat som ligger många generationer bak.

Vad betyder hereditärt friförklarad?

Uttrycket "hereditärt friförklarad" innebär att en hund med hjälp av sina DNA-testade och friförklarade anfäder själv kan anses vara fri från det aktuella anlaget.

För de DNA-tester som registreras av SKK redovisas såväl testade som hereditärt fria hundar i SKKs e-tjänster Avelsdata och Hunddata. För att en hund ska kunna frias hereditärt måste DNA-testresultaten som visar att hundens anfäder är testade som normala finnas registrerade hos SKK.

Det är svårt att garantera att ett hereditärt friande resultat är riktigt, särskilt om de DNA-testade hundarna finns långt tillbaka i härstamningen. Förutsättningen är ju att hundarnas härstamning stämmer, vilket vi vet inte alltid behöver vara fallet. Det är av den här anledningen upp till varje enskild uppfödare, eller hanhundsägare, att bedöma vilken tilltro man har till ett hereditärt friande resultat.

Begränsas till tre generationer

Ju längre tillbaka i hundens stamtavla de fritestade hundarna finns, desto mer osäkert kan ett hereditärt friande resultat antas vara. Fram till nu har det inte funnits några begränsningar avseende antalet generationer av hereditärt friade hundar i SKKs hälsoprogram. SKKs avelskommitté beslutade dock för en tid sedan att begränsa det antal generationer i vilka en hund kan påföras beteckningen hereditärt fri till tre.

I praktiken betyder det att om någon av de testade släktingarna till hunden, på mammans eller pappans sida, ligger längre än tre generationer bak i härstamningen måste det aktuella avelsdjuret, eller valpkullen, DNA-testas på nytt för att säkerställa att de inte bär på anlag för den aktuella sjukdomen.

Från och med nu kommer "hereditärt fri" endast läggas in på hundar i generation ett till tre i vår databas. För att detta ska vara möjligt har en IT-utveckling behövt ske. För de hundar som redan idag har beteckningen hereditärt friförklarad i databasen sker ingen förändring, de får alltså behålla denna beteckning oavsett hur många generationer bak de DNA-testade släktingar finns som ligger till grund för beteckningen.

 

 


 

NYTT HÄLSOPROGRAM 2016-01-01

Detta är det nya hälsoprogrammet kopierat från SKKs beslut 

DNA-test för pap_PRA1   

Raser: Papillon/Phalène 

Laboratorium: Laboklin, Tyskland

Sjukdomen

PRA (progressiv retinal atrofi) är ett samlingsnamn för en grupp ögonsjukdomar som ger liknande symptom. En av dessa PRA-varianter kallas för pap_PRA1 och förekommer hos papillon/phalène. Utöver pap_PRA1 förekommer även PRA med annan genetisk bakgrund i dessa raser. Denna (eller dessa) PRA-variant(er) är ännu inte kartlagd(a). 

PRA orsakar en progressiv tillbakabildning av cellerna (tappar och stavar) i näthinnan. Symtomen är initialt sämre mörkerseende och nattblindhet, slutstadiet är blindhet. 

Pap_PRA1 nedärvs autosomalt recessivt, vilket innebär att den drabbade hunden fått sjukdomsanlaget från båda sina föräldrar. Ögonlysning kan avslöja klinisk PRA, men påvisar inte anlagsbärare eller genetiskt affekterade individer som ännu inte blivit klinisk drabbade. 

DNA-test  

Den mutation som orsakar pap_PRA1 hos papillon och phalène har identifierats av forskare inom molekylärgenetik. Laboklin erhåller ett DNA-test för mutationen med vilket hundarna kan klassas som normala/fria, anlagsbärare eller genetiskt affekterade av pap_PRA1. 

En normal/fri hund har inte ärvt defektanlaget från någon av sina föräldrar. En anlagsbärande hund har ärvt anlaget från ena föräldern och riskerar därmed att föra detta vidare till sina eventuella avkommor. Anlagsbärare riskerar däremot inte att själva bli kliniskt affekterade av just denna PRA-form. Eftersom flera varianter av PRA förekommer i rasen går det dock inte att utesluta att de kan drabbas av PRA orsakad av någon annan genförändring. En genetiskt affekterad hund har ärvt den defekta genvarianten från båda sina föräldrar och kan förväntas utveckla pap_PRA1 någon gång under sin livstid. En genetiskt affekterad hund får inte användas i avel oavsett klinisk status. Det är inte heller tillåtet att para två anlagsbärande hundar med varandra. 

För mer information om DNA-testet, se Laboklins hemsida,  https://laboklin.com

Hälsoprogram, nivå 3 (fr om 2016-01-01)  

SKKs avelskommitté har, efter ansökan från specialklubben, beslutat om hälsoprogram på nivå 3 avseende DNA-resultat för pap_PRA1 hos papillon/phalène (se protokoll från möte med SKK/AK den 25 mars 2015). Hälsoprogrammet träder i kraft 2016-01-01. Central registrering av pap-PRA1 påbörjas dock redan under 2015, så snart erforderliga rutiner finns på plats. Även tidigare inkomna resultat kommer att registreras under förutsättning att underlaget är komplett. 

Hälsoprogrammet (nivå 3) innebär: 

Registreringsförbud för avkomma efter föräldradjur som ej är officiellt DNA-testad för pap_PRA1 vid av SKK godkänt laboratorium eller är hereditärt fri. Uppgifterna ska finnas registrerade i SKKs veterinärdataregister. I enlighet med SKKs grundregler ska giltigt resultat föreligga före parning. 

Registreringsförbud för avkomma vars bägge föräldradjur är anlagsbärare för PRA. DNA-testad anlagsbärare får endast användas i avel tillsammans med hund som är DNA-testad fri/clear eller hereditärt fri. Att använda affekterad hund i avel är ett brott mot SKKs grundregler. Affekterad hund beläggs med avelsspärr. 

Resultaten avseende pap_PRA1 registreras i SKKs databas och publiceras via webbtjänsterna Avelsdata och Hunddata. 

I tillägg till hälsoprogrammet rekommenderar rasklubben i sin avelsstrategi (RAS) en ögonspegling på avelsdjuren efter 4 års ålder för att fastställa andra ögonsjukdomar. 

Instruktion för provtagning  

SKKs DNA-remiss fylls i och undertecknas av såväl veterinär som djurägare. Hundens identitet ska säkerställas vid provtagningen. Provet skickas tillsammans med laboratorieremissen genom veterinärens försorg till aktuellt laboratorium. Provsvar skickas sedan från laboratoriet till djurägaren. 

SKKs remiss tillsammans med kopia på provsvaret/certifikatet från Laboklin skickas till SKK som centralt registrerar resultatet.

 

 

 

Hur gör man för att DNA testa sin hund ?
 Nytt från 2019
Man kan inte längre DNA-testa för pap_pra1 hos optigen. Vi rekommenderar istället Laboklin som numera är godkända av skk.

Länk till Laboklin: https://shop.labogen.com/en/home
Om du är uppfödare så måste du först registrera dig som uppfödare under "for breeders". Då får du uppfödarrabatt på proven.
Behöver du hjälp så kontakt någon i avelkommitten så kan vi hjälpa dig.

  

Alla hundar som ska gå i avel måste vara DNA-testade fri/clear eller carrier/bärare

Öppna filen https://laboklin.com/en/home/ 

hämta DNA remiss Laboklin, Tyskland

 


 

Hälsoprogammet (PhS) rekommenderar en ögonspegling på avelsdjur från 4 år för att få valphänvisning på PhS hemsida